en enstaka. Längtan.
En vibrerande, darrande tråd.
klipp aldrig av vingarna på en fågel.
Kanske är jag en storm som ingen kan stoppa.
Kanske är jag en värld med brända träd och grå kullar.
Kanske är jag en blomma som står på samma ställe, tills den vissnar.
Tyvärr kan jag inte säga att jag har kommit fram, inte kommit på och inte upp.
Men jag kan dyka ner i djupet av havet, om jag vill.
Den där världen finns, det är fler som har sett den.
